sista minne <3
Jag har massa minnen med ronna, men den sista dagen hemma, är alltid speciellt.
Jag skulle egentligen inte rida, eller ska säga - egentligen skulle jag inte rida med utrustning. Men eftersom Ronna ändå reds när jag kom till stallet( Mikaelas kusin + kompis var och red hästarna) red jag Ronna när dom hade ridit klart.
Jag skulle egentligen inte rida, eller ska säga - egentligen skulle jag inte rida med utrustning. Men eftersom Ronna ändå reds när jag kom till stallet( Mikaelas kusin + kompis var och red hästarna) red jag Ronna när dom hade ridit klart.
Allt kändes SÅ BRA. Alla bitar föll på plats, hon trampade under sig riktigt bra, gjorde några byten då och då, ja allt var perfekt. Men ändå kunde jag inte hålla tårarna inne, på slutet av ridpasset fick jag avbryta och bara krama om ronna och låta tårarna rinna. Jag sa att jag ångrar mig, jag ville absolut inte det här. Jag sa förlåt många gånger till Ronna, sa att hon aldrig skulle glömma mig och att jag kommer alltid älska henne. Jag gråter redan nu av att tänka på det, det var riktigt jobbigt! Jag var i stallet jättelänge den kvällen och sa godnatt flera gånger och gav henne massa pussar och godis. Skrev till Jeanette, där ronna skulle till hur jag kände, att jag egentligen ville ha henne kvar men det är försent att ångra sig nu. Hon förstod exakt för hon har varit med om det en gång förut, precis om ronna. ( hon har nämligen ägt ronna).
Natten till den dagen hon skulle åka vakna jag med hjärtklappningar och tårar på kinderna. Jag sa tyst för mig själv att jag inte ville dehär, och somna om. Dagen hon skulle åka var det fint väder men de blåste jättemycket. Jag skulle hämta ronna ifrån hagen, men hon ville verkligen inte. Hon kände på sig att något skulle hända för visst, hon var seg av sig, men att hon stannade och vägrade gå var något nytt, jag förstod att det var för hon kände på sig något. När jag skulle leda in henne till transporten tvärvägrade hon, hon vände och stack iväg med mig, och stack till hagen. Hon har protisterat nån gång att gå in i transporten, men inte tvärvägrat och vänt om och skena till hagen. Det tog tid att få henne ifrån hagen men de gick. Jeanette fick lasta henne och hon var riktigt bestämd. gick med in i transporten, sa: Hejdå älskling, tack för allt.
Mer behöver jag inte skriva va? Grät ibilen påväg hem och mådde skit och mår skit än.
CORONA JAG ÄLSKAR DIG!
Ska va en video här, funkar den inte gå in här och titta: http://www.youtube.com/watch?v=tRIwiGZTFX8&list=UUlH6ifPJj4ZHqM08yv2UwMg&index=3&feature=plcp
/ Johanna
/ Johanna
Kommentarer
Trackback
