Ronna var ingen lätt häst förmig. Vet att det låter konstigt för någon dag sen sa jag att jag skulle visa för er alla att jag och ronna kommer bli bättre än bäst. Men efter allt så orkar jag inte, vi hamnar på ruta ett hela tiden och ronna tar på min pyske ( elelr vad det heter) För hon gör mig så himla sur, fast ändå så himla glad hela tiden. Hon är det bästa vännen man kan ha. Hon har iaf stegrat/skenat och gjort mig rädd hela tiden, jag frågar hela tiden micka om inte hon kan rida ronna.. då fattar ni hur illa det är? Jag ska egentligen ha en lungn ponny som aldrig hittar på bus. Det borde jag ha förstått när jag fick ronna.

Tack för tiden ronna. 15/6-10 - 1/1- 11 finns inte ord hur ledsen jag är..